Upplevelser från staden, torsdag den 30 augusti
Vet du hur det fungerar när vi vanliga människor ska ha kontakt med yrkesmän inom hantverksbranschen? Vi bokar tid med nån som kan rörmokeri, elektriska saker eller vad det nu är vi har problem med. Sen tar vi ledigt från jobbet för att passa den här personen som ska komma på torsdag klockan 14.00. Sitter vi snällt och väntar. Inte mycket händer, förutom att irritationen stiger och klockan går. Ilsket börjar vi ringa för att få tag i Pontus, Bengan eller Maja eller vad de heter.
”Hoppsan, har de inte ringt dig från kontoret, vi har fått förhinder idag och de skulle ha bokat om tiden med dig”
”Ja du förstår det brann härute när jag var hos en annan kund, och inte kunde jag ju lämna dem i sticket.”
Känner du igen det? Jag har varit gift med en elektriker, jag har sett det här från en annan synvinkel i flera år. Griniga gubbar och kärringar som tror att en hantverkares yrkeskunnande är gratis. Min f.d. man som då hade egen firma, fick ett uppdrag hos en äldre dam där lyset inte fungerade i köket. Han letade efter trasiga ledningar, kontakter som var glapp osv en stund, men hittade väldigt snart att säkringen hade gått så han bytte den åt henne. Då tyckte tanten att ”Det där hade jag ju kunnat byta själv. Måste jag verkligen betala för detta?”
Jag tycker vi ska visa respekt för varandras yrkeskunnande och tid. Har vi en avtalad tid duger det inte med svaga ursäkter i efterhand om varför man inte har hört av sig. Det ska gälla för båda parter, både du och jag har ett jobb att sköta och andra åtaganden som ska passas in.
Nu har vi i alla fall till slut fått göra den där förbesiktningen som krävs innan renoveringen av mitt badrum kan dra igång så smått. Jag ska lägga ut bilder på pixbox så kan du följa utvecklingen! Men, eftersom hantverkare är ett eftertraktat folk idag så kommer det dröja. Min ambitionsnivå just nu är att det kanske är klart före jul.
Vi hörs!
